torsdag 1 november 2007

Jag tänker, alltså är jag...

Jag är vegan.

Smaka på ordet!

Vegan.

Vad kommer det att göra med mig? Kommer jag att bli en militant ecoanarkistfeministaktivistantirasistantinazisträttskämpe som demonstrerar, kastar gatsten, sprayar ner minkpälsar och bara klär mig i kläder från Myrorna? Bara lyssnar på world music, och allt ska vara underground och alternativ? Kommer jag i slutet av månaden finna mig själv med röda dreads och femton piercingar? Kommer jag hålla på med meditation och kristallhealing och känna mig ett med världsanden? Kommer jag gå med i en religiös sekt? Flytta in i ett kollektiv? Säga upp bekantskapen med min familj, för att de äter lammstek till middag? Är jag bara fördomsfull?...

Vem kommer jag att vara den 30 november? Kommer jag att vara samma människa som jag är idag, i början på min 30-dagarsresa? Kan man någonsin bli en annan människa än den man är? Kan man någonsin fortsätta vara samma människa? Finns det ett genuint jag, en oförstörbar kärna som alltid kommer förbli intakt vad man än gör, eller är jaget bara en omprocesserad avspegling av ens omgivning. Om jag har ett jag, ett ego, en kärna, har djur det också? Har alla levande organismer ett ego? Eller är det bara genom artefakter, teknologi, civilisation och förmågan att bli förolämpad och kränkt som man kan bli en individ? Var neandertalarna individer, eller var de ett med sin grupp? Var de ännu för nära besläktade djuren för att kunna bli medvetna om egot? Veganism handlar så mycket mer om bara maten, den är även ett värnande om alla livsformers rätt att leva på sin egna villkor, och att människor bara är en art bland alla andra på jorden. Blir man då ett djur när man slutar äta djur? Har jag lika mycket koppling till kråkor och blåmusslor som jag har till random person på stan, eller t o m mina nära och kära?

4 kommentarer:

Camilla Wu sa...

Jag tycker om människor som bara bestämmer sig för en sak och sedan är det så. Som att sluta äta kött tex... att man verkligen TAR STÄLLNING! Jag tycker om människor som tar ställning, man har en övertygelse och man lever efter den. Man slutar röka för att man har bestämt sig liksom och då bara är det så.

Själv funderar jag på att bli nykterist, inte för att jag någonsin haft problem med alkoholen men jag börjar mer och mer se en enorm meningslöshet i den. Jag tycker mycket om öl... smaken av öl. Men jag dricker sällan något starkare än 2,8 vol%... och nu finns det jättegoda alkoholfria öl så...
Ju mer jag tänker på det desdo säkrare blir jag och nu när jag skrivit det så känner jag mig ännu mer säker.

Däremot tror jag att jag skulle få stora abstinens om jag försökte mig på att sluta äta ostbågar :)

Sara H sa...

Hehe, ja det är intressant hur mycket som faktiskt sitter i hjärnan, och hur en sån sak som att bli vegan, eller sluta röka beror på huruvida man verkligen har bestämt sig för det, eller vacklar i sin viljestyrka.

Jo, jag har ju börjat känna av iaf avsaknaden av socker, och jag antar att det kommer att vara värre om några dar. Men, men, jag har beslutat mig, och nu har jag ju även vakande ögon på mig. Det hade ju varit jättepinsamt om jag hade blivit ertappat i HDK-caféet glatt mumsandes på en ost-och skinkmacka!

Sofia sa...

Va, äter inte veganer socker?
Vad är det för djur?

Skojar bara...

Aviga Maskan sa...

jag förstod nog inte att det bara var för en månad du ville bli vegan och bara på prov. Är du vegetarian annars eller går du från köttfärs till sojaböna?
Det finns väl ingen mall för hur en vegan är och gör, man tolkar väl ordet hur man själv vill. En del kallar sig vegetarianer fast de äter fisk och kött ibland. andra blir mycket förfasade över det.

du har kollat in supersize me eller? gud jag gillar den dokumentären verkligen.

det vore intressant att kolla dina värden om dom förbättras eller vad som händer... som han gör i filmen och som paolo roberto gjorde när jhan gjorde sin variant!!!